Huvudsponsorers annonser

fazer

rettig

hs

gloria

Annonser från övriga samarbetspartners

S-gruppen

ahstrom

hbl

blue1

aktia

Vältä jonotus tauolla, varaa pöytä etukäteen. Tarjoilu kahdessa kerroksessa.

 

 

 

 

Så föddes Kristina från Duvemåla

Arbetet med Kristina från Duvemåla fick sin början i slutet av 1980-talet, när Björn Ulvaeus och Benny Andersson sökte efter en berättelse att bygga sin följande musikal, efter Chess, på.
Artikeln är ett sammandrag av de tre längre intervjuer med upphovsmännen. Klicka på respektive bild om du vill läsa intervjuerna i sin helhet.

 

BJÖRN ULVAEUS:
”Det var inte självklart att Benny och jag skulle göra musikal på Utvandrarna, inte alls. Herregud, Utvandrarna är ett epos på tvåtusen sidor! Att dra ner den storyn till musikalformat tedde sig omöjligt. … Så det tog tid innan det slutligen blev Utvandrarna. Men det vi visste, Benny och jag, det var ju att för att göra en riktigt bra musikal den här gången, måste vi ha en riktigt bra berättelse. Det hade vi lärt oss från Chess.

BENNY ANDERSSON:
”Sedan tar det ju tid ändå. Efteråt kom alla frågorna. Hur gör man? Får man? Är det ett helgerån att ge sig på ett mästerverk? Och vi hade ju sagt något tunt, inte en historia som fyllde fyra tjocka romaner. Fast för mig har Kristina hela tiden varit böckernas nav. Det är inte hon som initierar det som händer, men det är hon som bestämmer. Och för mig var det självklart att vår musikal skulle genomströmmas av hennes känslor, att allt skulle ske via Kristinas sinnen.”

LARS RUDOLFSSON:
”Att vi gjort Kristina till föreställningens centralgestalt är bra. Men personligen tycker jag att det som griper allra mest är kärlekshistorien mellan henne och Karl Oskar. Det är en så jämlik saga, de har så jämnstarka roller i Mobergs berättelse.”

BJÖRN ULVAEUS:
”Fast Vilhelm Moberg. Det tog mig lång tid att hitta fram. Bara den enorma respekten för hans författarskap var ju ett berg att klättra över.”

BENNY ANDERSSON:
”Inte förrän Björn och jag kom fram till att nu gör vi det här till vårt eget, så lossnade det på allvar. Då visste jag att jag ville jobba på två plan: Å ena sidan skulle det vara stora svep, en episk klang i musiken. En enda känsla som genomströmmade hela föreställningen. Å andra sidan skulle det i detta stora finnas smådelar med annat tonläge. Lättast var det med sådant vi lagt in i föreställningen som verkligen var vårt, inte Mobergs. För där kunde man verkligen lattja.”

BJÖRN ULVAEUS:
”Sedan försöker man hitta sitt eget i stället. Förhoppningsvis gör man det, det är då man i stället letar en form som håller. Det börjar med fragment, enstaka stycken, gradvis sitter man med löst hopfogade scener. Vet man bara precis vad man vill berätta, ger det sig så småningom. Men självklart är det inte någon spikrak väg man går.
Man tappar självförtroendet mellan varven, tappar totalt tron på vad man håller på med. Men sedan hittar man en ny tråd och arbetet tar fart igen. En scen länkar i den andra, en struktur börjar växa fram. När strukturen väl sitter, måste man hitta flödet... allt som allt en rätt komplicerad kedja.”

BENNY ANDERSSON:
”Men det tog tid. Allt tog tid. När vi första gången träffade Eva Moderg, Vilhelm Mobergs dotter, för att diskutera rättigheter, sa Björn och jag att vi måste ha en dramaturg. Via Eva Moberg kom vi i kontakt med Carl Johan Seth och vi arbetade tillsammans i ett par års tid. Med tiden körde vi fast. I ett och ett halvt år satt vi och glodde på 52 pappersbitar uppfästa på en frigolitplatta och inget hände. Pappersbitarna föreställde tänkta scener i musikalen, men de gick aldrig ihop till en enhet. Inte förrän regissören Lars Rudolfsson kom in i bilden lossnade det. Bitarna föll på plats. Musikalen består fortfarande av ett otal scener, men det känns inte så. Den känns hel.”

LARS RUDOLFSSON:
”Att vara med och ta fram Kristina från Duvemåla är helt uppriktigt något av det roligaste jag har varit med om. Jag kom ju in i arbetet på allvar först under 1994, och i början höll vi naturligtvis på med ett tassande runt varandra, Björn och Benny och jag. De är en duo sedan så länge, jag var ny. En trio är något helt annat. Man har lite respekt, sådär. Det kändes rätt snart att vi hade något att ge varandra, men det tog sin tid innan den fruktbara respektlösheten kom.”

”Jag tror att det har jättestor betydelse för vårt samarbete kring Kristina från Duvemåla att jag är musikalisk. Att jag på så vis både känslomässigt och intellektuellt kan uppfatta vad jag får från Björn och Benny. Musikteater är ju något alldeles för sig. Den ska självklart förmedla musikens rytm men också få ihop den rytmen med föreställningens. Min egen rytmkänsla är direkt knippad till musik. Jag har och har alltid haft ett nära förhållande till musik.”


TEXT FRÅN WWW.DUVEMALA.COM

Copyright: Briggen Teaterproduktion

TIDSLINJE

Mitten av 60-talet Björn läser Mobergs utvandrarsvit

Mitten av 60-talet Benny läser Utvandrarna

Mitten av 80-talet – idén om en musikal på basen av Mobers Utvandrarsvit föds

1989 - arbetet med Kristina från Duvemåla kommer igång

1994 - Lars Rudolfsson kommer in i projektet

7 oktober 1995 urpremiär på Malmö musikteater

1996-97 - föreställningen spelas på Göteborgsoperan och på Malmö musikteater

Oktober 1996 - en svenskspråkig konsertversion framförs på två orter i Minnesota, USA

1997 flyttar föreställningen tillbaka till Malmö

-1997/98 Cirkus byggs om för att kunna ta spela Kristina från Duvemåla

14 februari 1998 Kristina har premiär på Cirkus i Stockholm

19 juni 1999 spelas sista föreställningen av originaluppsättningen av Kristina

Sommaren 2001 – en konsertversionen av Kristian från Duvemåla turnerar genom Sverige

2003 - arbete med en engelskspråkig version inleds tillsammans med Herbert Kretzmer

Mars 2006 - det konstnärliga teamet arbetar med materialet under en workshop i New York

9.12.2009 Avtal med Svenska Teatern i Helsingfors

23 – 24 september 2009 - en engelskspråkig konsertversion av verket uppförs på Carnegie Hall i New York

14 april 2010 - den engelskspråkiga konsertversionen uppförs på Royal Albert Hall i London

29.2.2012 Premiär för Kristina på Svenska Teatern